Vid vattenskador

I en bostadsrättsförening står medlemmen för reparationer och underhåll av sin egen lägenhet, medan föreningen står för det som finns utanför i den övriga delen av huset. Begreppen som används är inre respektive yttre underhåll och är reglerat via lag och föreningsstadgarna.

Samma ansvarsfördelning gäller vid en vattenskada. Men vid en vattenskada finns det undantag kring vem som ansvarar för reparationerna, beroende på vad det är för skada. Därför är det alltid viktigt att tidigt fastställa vem som har det ansvaret. Föreningen behöver också fastställa om skadorna orsakats på grund av att någon varit vårdslös, eftersom ansvaret då kan ändras.

Ett undantag där föreningen får betala reparationerna som uppstår inne i en lägenhet är vid skada på en trycksatt tappvattenledning. Enligt lag ansvarar bostadsrättsföreningen för reparationer av trycksatta tappvattenledningar som föreningen har försett lägenheterna med. När följdskador uppstår blir det föreningen som får stå för reparation av till exempel badrum, trossbotten och ner till grannen under, om skadan skulle vara så pass allvarlig. Även här finns undantag, nämligen om någon varit vårdslös eller försumlig, något som tidigare konstaterats vara mycket svårt att bevisa.

Så bestäms underhållsansvaret. Stadgarna visar vägen

I bostadsrättslagen delas ansvaret upp mellan förening och bostadsrättshavare. Föreningen ansvarar för det yttre underhållet, det vill säga det som finns utanför lägenheten, och bostadsrättshavaren för det inre. Men var slutar lägenheten och var tar föreningen vid?

Bostadsrättshavaren ska hålla lägenheten i gott skick och föreningen ansvarar för reparationer av sina ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten.

Se även mer i artikeln hos Bostadsrätter.

Se även denna broschyr om hur man säkrar köket från vattenskador.